start om boken resurser nyheter seminarium om författaren in English
Sidan senast uppdaterad 2008-02-11
|
Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Domstolen upprättades sommaren 2002 och i februari 2003 valdes det första domarkollegiet med sju kvinnliga och elva manliga medlemmar som representerar alla världsdelar.
FN:s säkerhetsråd kan även hänskjuta händelser i andra länder och konfliktområden till ICC, i stället för att inrätta tillfälliga domstolar, som Jugoslavien- och Rwandatribunalerna. ICC ska också genom sin blotta existens fungera avskräckande och tvinga krigsherrar, politiker och generaler att avstå från otillåtna former för krigföring.
I framtiden är det avsikten att ICC även ska få rätt att åtala för aggression (brott mot freden), men först när fördragsstaterna vid en senare uppföljningskonferens har enats om en definition av brottet och villkoren för jurisdiktionen. Stadgan
för ICC
förhandlades fram vid en konferens i FAO-palatset i Rom i juni och juli
1998.
Den 11 april 2002, mindre än fyra år efter Romkonferensen, nådde ICC:s jurisdiktion började gälla den 1 juli 2002, vilket innebär att det bara är brott som har begåtts efter detta datum som är åtalbara av den nya domstolen.
Valet av åklagare var mer komplicecerat och präglades av kohandel och förhandlingar bakom kulisserna. Afrika och Latinamerika krävde att åklagaren skulle representera södra halvklotet, men det var svårt att hitta en kompetent kandidat utanför den industrialiserade världen. Den ende kandidat som man lyckades vaska fram var en kändisadvokat från Argentina, Luis Moreno-Ocampo, som på våren 2003 utsågs till ICC:s förste åklagare. ICC har nu inlett sitt arbete i tillfälliga lokaler i Haag i Nederländerna (domstolens permanenta byggnad invigs troligen tidigast år 2012) och har hittills inlett förundersökningar i Uganda, Demokratiska Republiken Kongo och Sudan. USA är mycket kritiskt mot domstolen. USA framtvingade i juli 2002 ett beslut i FN:s säkerhetsråd som innebar att soldater i fredsbevarande uppdrag i ett år skulle undantas från domstolens jurisdiktion (resolutionen förnyades i juni 2003 för ytterligare ett år). Beslutet har fått hård internationell kritik, men var en nödvändig kompromiss för att rädda de fredsbevarande operationerna i bl.a. Bosnien och Kosovo. USA har också krävt av ett stort antal stater att de ska skriva under bilaterala avtal som innebär att amerikanska medborgare inte får utlämnas till ICC.
Reportage om ICC av Christian Palme, infört i Dagens Nyheter den 31 mars 2002. En
världsdomstol för krigsförbrytare Grafikbild ur Dagens Nyheter som förklarar ICC:s uppbyggnad (kräver Flash). Tidslinje - viktiga årtal i ICC:s historia
Alla viktiga händelser i ICC:s historia från 1946 till 2003. Intervju av Christian Palme med PrepComs ordförande ambassadör Philippe Kirsch, införd i DN LördagSöndag den 15 juni 2002. Kirsch har nu utsetts att bli en av de första 18 domarna i ICC. Ingen svensk domarkandidat till ICC
Nyhetsartikel av Christian Palme, ur Dagens Nyheter den 27 november 2002. Essä av Christian Palme om begreppet universell jurisdiktion, införd i Moderna Tider, mars 2002. Permanent domstol för krigsbrott
Intervju med bl.a. Christian Palme i Pax nr 3/02. Hur effektiv blir Internationella brottmålsdomstolen utan stöd från USA, Ryssland eller Kina? Och kan en permanent domstol avskräcka politiker, generaler och krigsherrar från att begå övergrepp och folkmord? Lyssna till en diskussion i Studio Ett i Sveriges Radios P1 den 30 juli 2002, med bl.a. FN:s rättschef Hans Corell, Sveriges FN-ambassadör Pierre Schori samt Christian Palme (kräver RealAudio). ICC:s webbplats innehåller huvudsakligen enkla faktablad och information om rekrytering till domstolen. FN:s
juridiska avdelning om ICC FN:s webbplats om ICC innehåller bl.a. hela Romstadgan, rapporter från den förberedande kommitténs (PrepCom) arbete med att utveckla brottens definitioner ("the elements of crime") och detaljer om ratifikationsstatus. Romstadgan
för Internationella brottmålsdomstolen Grunden för ICC:s arbete är Romstadgan som förhandlades fram sommaren 1998. Romstadgan innebär en mängd genombrott i folkrätten, bl.a. genom att för första gången slå fast att apartheid, våldtäkt och sexuellt slaveri kan vara brott mot mänskligheten. Länken går till en sida på regeringens webbplats med originaltexten på engelska parallellt med en inofficiell svensk översättning (pdf). Faktablad från FN:s juridiska avdelning (OLA) med frågor och svar om ICC.
En paraplyorganisation för mer än 1000 frivilligorganisationer som har haft stort inflytande på processen för att inrätta den permanenta brottmålsdomstolen. CICC:s faktablad med vanliga frågor och svar om ICC (pdf). CICC:s webblista om ICC, med bl.a. många nyhetsartiklar om ratifikationsläget. Det svenska utrikesdepartmentet har lagt upp denna webbsida med grundläggande fakta om ICC. Alla är inte lika entusiastiska över ICC. Den amerikanska journalisten Helena Cobban har starka argument mot ICC och en vital debatt förs på webbsidan Transitional Justice Forum.
EU ger sitt fulla stöd till ICC genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP. På den här sidan finns ett antal dokument om EU:s gemensamma ställningstagande till ICC. Resources
in Print and Electronic Format Omfattande ICC-bibliografi från 1998 med över 300 poster i tryck och på internet. Observera att bibliografin är dåligt uppdaterad. Nyare litteratur saknas och många länkar till internet fungerar inte längre. Den lokala amerikanska lobbygruppen för ICC. Amnesty Internationals webbplats om ICC med en mängd rapporter och utförliga faktablad. Kampanjsida med många dokument om ICC från den ledande amerikanska människorättsorganisationen Human Rights Watch. Utförlig rapport om ICC från Human Rights Watch (1998). Making the International Criminal Court Work
En handbok från Human Rights Watch (pdf). Women's
Inititative for Gender Justice Kvinnokoalitionens arbete var avgörande för att tvinga igenom ett genusperspektiv i definitionerna av brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i stadgan för den permanenta brottmålsdomstolen ICC. Ending
Impunity for Gender Crimes
En diskussion om genusbrott i stadgan för den internationella brottmålsdomstolen av juristerna Barbara Bedont och Katherine Hall Martinez, ur Brown Journal of International Affairs, Vol. VI, Issue 1 (1999).
Gender-Specific
Provisions in the Statute of the ICC Utförlig artikel av Barbara Bedont om reglerna för genusbrott i ICC-stadgan (2000). The United States and the International
Criminal Court Forskningsprojekt från The American Academy of Arts & Sciences som studerat relationen mellan ICC och amerikanska säkerhetsintressen. The
International Criminal Court Artikel i McGill Law Journal av den kanadensiske diplomaten Philippe Kirsch, som var ordförande i den förberedande kommittén (PrepCom) och nu har usetts till en av de första domarna i ICC (pdf, 2001). The
Netherlands and the International Criminal Court Utförlig webbplats från Nederländernas UD. Innehåller bl.a. texter om Nederländerna som värdland för domstolen och om domstolens planerade permanenta byggnad, som ska stå färdig 2008. Benjamin B. Ferencz:
Writings and Lectures on the ICC Benjamin B. Ferencz var åklagare i den amerikanska ockupationsmaktens rättegång i Nürnberg 1947-48 mot ledarna för Einsatzgruppen, de tyska mordkommandona i Ryssland och Baltikum. Ferencz har ägnat sitt liv åt att driva en personlig kampanj för att upprätta ICC. Hans privata webbplats innehåller en mängd debattartiklar om ICC, bl.a. polemik med Henry Kissinger. Nyhetsartikel från BBC den 11 mars 2003. New Doubts About U.N. International Court
Utskrift av program i CNN om ICC. Innehåller bl.a. intervjuer med Richard Dicker och Ruth Wedgewood (april 2002). Radioprogram om ICC från HumanMedia/Public Radio International (1999, kräver RealAudio). The
Case for a Permanent International Criminal Court The
Changing Face of International Law The
New Court: Civil Society's Victory The
New Court: Crimes Against Women Utskrifter av det amerikanska radioprogrammet Common Ground om ICC (1997-1998). Establishing an International Criminal Court
Artikel av den tyske folkrättsexperten Kai Ambos, ur European Journal of International Law (1996). International
Criminal Court to be Launched in July Bakgrundsartikel i Crimes of War (2002) av Anthony Dworkin. US
plays aid card to fix war crimes exemption International
criminal court comes to life Ett urval nyhets- och debattartiklar ur brittiska The Guardian. American Foreign Policy and the
ICC Uttalande
av USA:s vice utrikesminister Marc Grossman om den amerikanska
kritiken mot ICC (maj 2002). State Departments faktablad om den
officiella amerikanska hållningen till ICC finns här
Reasonable
doubt: The Case Against the ICC ICC-kritisk rapport från den konservativa tankesmedjan Cato Institute (1998). The
ICC versus the American People ICC-kritisk rapport från den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation (1999, pdf). En kanonad av polemik mot den negativa officiella amerikanska hållningen till ICC, från Benjamin B. Ferencz' webbplats (juli 2002). Pulling
out of the ICC is a Bush administration blunder Artikel av docent Marjorie Cohn vid Thomas Jefferson School of Law i San Diego. Publicerad av webbtidningen Jurist vid University of Pittsburgh School of Law (maj 2002). American
Opposition to the International Criminal Court Artikel i Crimes of War (mars 2002) av Jonathan D. Tepperman, Senior Editor vid Foreign Affairs. The
Politics Behind the U.S. Opposition Artikel av folkrättsexperten Michael P. Scharf i New England International and Comparative Law Annual (1999). Artikel av Kenneth Roth som leder Human Rights Watch i New York Review of Books (1998). U.S.
Opposition to the ICC: Unfounded Fears Kortfattad "Policy Brief" från The Kroc Institute for International Peace Studies som avvisar den amerikanska kritiken mot ICC (pdf, 2001).
|
|
ittonhundratalet
var det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia och alltför
ofta lyckades förövarna slippa undan rättvisan. Inrättandet av
Internationella brottmålsdomstolen (ICC, International Criminal
Court) uppfattas av många som ett framsteg på vägen mot en värld utan folkmord.
Andra är kritiska mot domstolen och flera av världens ledande stater
har valt att ställa sig utanför domstolens medlemskrets.
en
nya domstolen får åtala för tre brottskategorier: folkmord,
brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, som var
och en täcker ett stort antal specificerade brottsliga handlingar. Svåra brott mot Genèvekonventionerna har
förts in under kategorin krigsförbrytelser och till Nürnbergprincipernas
klassiska definition av brott mot mänskligheten har
fördragsstaterna lagt till apartheid och
en rad genusbrott (bl.a. våldtäkt och sexuellt slaveri).
antalet ratifikationer upp över tröskeln på 60 och i
början av maj 2004 hade 94 stater ratificerat Romstadgan (stadgan har
139 underskrifter). Sverige
ratificerade Romstadgan den 28 juni 2001, som den 36:e staten.
är
finns länkar till FN:s dokumentsamling om ICC, till den
internationella koalitionen för en permanent brottmålsdomstol samt
till organisationer, medier och facktidskrifter som har producerat dokument och
artiklar om ICC. Den amerikanska debatten om ICC speglas i ett antal
rapporter och artiklar. Överst artiklar av och med Christian Palme.
