start om boken resurser nyheter seminarium om författaren in English
Sidan senast uppdaterad 2005-03-30
|
Rättegången mot Slobodan Milosevic
Milosevic utlämnades till tribunalen den 28 juni 2001. Rättegången inleddes den 12 februari 2002 men avbröts i februari 2006 efter att Milosevic hade avlidit av en hjärtattack i sin cell i tribunalens häkte. Enligt en oberoende rättsmedicinsk undersökning hade Milosevic manipulerat sin medicinering, vilket bidrog till hjärtattacken. Trots att rättegången aldrig ledde till någon dom har den redan gått till juridikens annaler som en av de längsta i världshistorien, med över 350 rättegångsdagar och ett protokoll på över 40 000 sidor. Milosevic var sin egen försvarare under rättegången, men hans försvar bestod mest av upprepningar, politiska uttalanden och försök att förvirra vittnena. Han var ofta hotfull och försökte avslöja identiteten för skyddade vittnen genom kommentarer till sina frågor. Flera vittnen var öppet rädda för att vittna efter att ha blivit hotade och ett vittne åtalades inför sittande rätt för sin vägran att vittna. Under våren och början av sommaren 2002 gick åklagarna igenom åtalet för brott i Kosovo, med mängder av vittnen, dokument, fotografier och rättsmedicinska rapporter. I september 2002 gick rättegången över till utredningen av brott under krigen i Kroatien och Bosnien.
Under
våren 2003 kunde en lång rad ytterligare vittnen visat att Milosevic
personligen och direkt kontrollerade de serbiska Under rättegångens två första år var Milosevic sjuk omkring 14 gånger och hade mer än 60 sjukdagar. Han hade högt blodtryck och led av diabetes. Enligt läkare riskerade han en hjärtattack. Det fanns tidigt misstankar om att han medvetet (bland annat genom överdriven tobaksrökning) drev sin hälsa i botten för att framtvinga att rättegången skulle avbrytas. I september 2003 beslutade domarna att Milosevic bara behövde framträda i rätten tre dagar varje vecka och efter ännu en sjukdomsperiod avslutades åklagarens sakframställning den 25 februari 2004. Efter tre rättegångsfria månader och ännu en sjukdomsperiod återupptogs rättegången senare under 2004. Rätten beslutade att Milosevic - som hade begärt att få kalla 1631 försvarsvittnen - fick använda 150 rättegångsdagar till sitt försvar. Ett ytterligare problem var att rättegångskammarens ordförande, den brittiske domaren Richard May, i slutet av februari 2004 meddelade att han lämnade sitt uppdrag på grund av sjukdom (han avled kort senare). Den skotske domaren Lord Bonomy, som är "law lord" och en av Storbritanniens mest erfarna jurister, utsågs som ersättare till May.
Här finns länkar till åtal, dokument, större bakgrundsartiklar och artikelsamlingar om åtalet och rättegången mot Milosevic. Upptaktsartikel av Christian Palme inför rättegången mot Slobodan Milosevic. Införd i Dagens Nyheter söndagen den 10 februari 2002. Haagtribunalens
viktigaste rättegång Artikel av Christian Palme i Amnesty Press i april 2002 om rättegången mot Slobodan Milosevic. Efter mer än två år och nästan 300 rättegångsdagar gick åklagarens sakframställning mot Slobodan Milosevic mot sitt slut i februari 2004. Essä av Christian Palme från DN Kultur den 15 februari 2004. Krigsförbrytartribunalen
sätter vittnenas liv på spel Selime, Vjosa och Marta utsattes för gruppvåldtäkter av serbiska poliser och soldater under kriget i Kosovo 1999. I april 2002 vittnade de mot - och korsförhördes av - Slobodan Milosevic vid krigsförbrytartribunalen i Haag. Reportage av Christian Palme i Dagens Nyheter den 4 november 2003. Porträtt av Slobodan Milosevic, av Christian Palme. Ur DN LördagSöndag den 23 september 2000. Åtalen
mot Slobodan Milosevic: Slobodan Milosevic är åtalad för brott i Kosovo, Bosnien och Kroatien. Här finns krigsförbrytartribunalens tre åtalsdokument. Arkiv
av videoinspelningar från rättegången Bard College i New York har lagt upp denna samling av inspelningar från rättegången (kräver RealAudio). Tribunalens officiella utskrifter från rättegången mot Slobodan Milosevic. Carla
Del Pontes inledning till rättegången "Idag, som aldrig förr, ser vi internationell rättvisa i handling." Åklagaren Carla Del Pontes inledning till rättegången mot Slobodan Milosevic den 12 februari 2002 drar upp riktlinjerna för den komplicerade processen. Expertrapporter
från Milosevicrättegången Bard College i New York har lagt upp detta mycket användbara arkiv av expertrapporter framlagda av åklagaren i Milosevicrättegången. Här finns t.ex. Andreas Ridlmayers rapporter om förstörelse av kulturella monument i Bosnien och Kosovo, Patrick Balls oerhört avslöjande rapport om dödande och flyktingströmmar i Kosovo, och Renaud de la Brosses rapport om storserbisk propaganda i medierna. Slobodan
Milosevic vs. The Netherlands Beslut från den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter om Milosevics åtal mot Nederländerna för olaglig fängsling. Det brittiska nyhetsbrevet Tribunal levererar varje vecka utförlig och kontinuerlig nyhetsbevakning av tribunalen. Nyhetsbrevet uppdateras normalt på torsdagar. Artiklar från Tribunal om åtalen och rättegången mot Slobodan Milosevic finns samlade här i en "case file". Washington Post: Milosevic
On Trial Washington Post har samlat sin bevakning av rättegången mot Slobodan Milosevic på en särskild webbsida. Brittiska BBC har samlat ett stort antal artiklar och analyser om åtalen och rättegången mot Slobodan Milosevic på sin webbplats. The Guardian: Yugoslavia
War Crimes Special Report Den brittiska tidningen The Guardian har samlat en mängd artiklar om Slobodan Milosevic och andra krigsförbrytare på Balkan på en särskild webbsida. The
Observer:
Milosevic on Trial
Brittiska The Observer har samlat sina artiklar om Slobodan Milosevic på en särskild webbsida. Webbtidningen Jurist vid University of Pittsburgh School of Law har samlat en mängd akademiska artiklar, dokumentation och debattinlägg om Milosevicfallet på en särskild webbplats. Här finns också en nyhetsservice om fallet. Artiklar om Milosevicrättegången från Radio Free Europe/Radio Liberty, som numera är en stiftelse baserad i Tjeckiens huvudstad Prag. Recension från Balkan Reconstruction Report av Brian Lapping-serien "The Fall of Milosevic", som visades i svensk teve i januari 2003. Serien skildrar Kosovokriget 1999 och upproret mot Milosevic efter presidentvalet på hösten 2000. Milosevic:
How to be a dictator Intervju med filmaren Leslie Woodhead om hans dokumentärfilm om Milosevics karriär och metoder för att behålla makten i Serbien. Från BBC Online (december 2002). Utförligt och eftertänksamt reportage av Guy Lesser i Harper's Magazine i januari 2004 om krigsförbrytartribunalen och Milosevicrättegången. Undersökande reportage från Transitions Online om Serbiens penningtvätt på Cypern under Milosevicperioden (juli 2002).
Finnish
field study indicates "Racak Massacre" was atrocity
Helena
Ranta testifies at Milosevic trial in The Hague Två artiklar om den finska rättsläkaren Helena Rantas undersökning av massmordet i Racak under upptakten till Kosovokriget 1999 och om hennes vittnesmål i Milosevicrättegången. Ur Helsingin Sanomats engelska upplaga (2001 och 2003). The
Bloodbath in Racak was a Massacre Intervju med den finska rättsmedicinaren Helena Ranta i den holländska tidningen NRC Handelsblad. I intervjun slår Ranta fast att offren för massmordet i Racak sköts på kort avstånd och att ingen av de döda föreföll ha varit soldat (på engelska, 2001). Milosevic
Challenged by Racak Survivors Omfattande artikel av Gordana Igric från Tribunal om massmordet i Racak i Kosovo i februari 1999.
Länkar till ett stort antal artiklar
och rapporter om massmordet i Racak, publicerade av
Balkan
Witness Recension av aktuella böcker om Slobodan Milosevic och hans tid. Av Tim Judah, ur Transitions Online (juli 2002). Den amerikanska frivilligorganisationen Human Rights Watch har publicerat en mängd dokument och rapporter om Slobodan Milosevics ansvar för brott under de jugoslaviska upplösningskrigen. My
Testimony Against Milosevic Artikel i Crimes of War av Fred Abrahams, tidigare analytiker för Human Rights Watch (juli 2002). A
Profile of Slobodan Milosevic Sociologen Aleksa Djilas, numera verksam vid Woodrow Wilson-centret i Washington, publicerade detta insiktsfulla porträtt av Slobodan Milosevic i Foreign Affairs no. 3, 1993. "A Prima Facie Case for the indictment of Slobodan Milosevic" av juristerna Norman Cigar och Paul Williams argumenterade redan 1995 för ett åtal mot Milosevic. The
Indictment of Slobodan Milosevic
Artikel av Michael P. Scharf från The American Society of International Law om åtalet mot Milosevic (juni 1999). Scharf är professor i folkrätt och som medlem av den amerikanska FN-delegationen var han direkt inblandad i förhandlingarna som förde fram till att tribunalen inrättades 1993. Observations
on the Forthcoming Milosevic Trial Antonio D'Amato, som är professor i folkrätt vid Northwestern University i Chicago har författat denna artikel om Milosevicfallet där han bl.a. diskuterar hur Slobodan Milosevic skulle kunna lägga upp sitt försvar (augusti 2001). Two
central issues in the Milosevic Trial
Artikel av Antonio D'Amato där han ytterligare utvecklar en försvarsstrategi för Slobodan Milosevic (februari 2002). After
Milosevic: A Practical Agenda for Lasting Balkans Peace
En mycket grundlig rapport från tankesmedjan International Crisis Group om västra Balkan efter Milosevics fall (april 2001). Artikel om Milosevicrättegången av Balkanexperten Tim Judah i New York Review of Books (april 2002). Milosevic
on Trial: The Dilemmas of Political Justice
Historikern Shane Brighton diskuterar hur Milosevicrättegången förhåller sig till krigsförbrytarrättegångar i historien. Från BBC Online (mars 2002). He's
Never Played Fair. He Won't Start Now.
Debattartikel i Washington Post av den ledande Balkankommentatorn Anna Husarska (juli 2001). En webbplats med texter och nyheter som försvarar Slobodan Milosevic och den storserbiska extremnationalismen. Här finns också utomordentligt partiska referat från rättegången mot Milosevic. Webbplatsens upphov är oklar, men språk och form tyder på att den publiceras i USA. |
styrkorna i Bosnien
och Kroatien. Många av vittnena var ledande politiker i
regionen, som Kroatiens president Stjepan Mesic och Sloveniens
president Milan Kucan. Bland andra kända vittnen mot Milosevic
fanns t.ex. det internationella samfundets höge representant i
Bosnien Paddy Ashdown. Ett stort antal dokument från Bosnien och
Serbien har ytterligare stärkt åklagarnas sak. Bland annat har
åklagarna kommit över 10 000 sidor referat från det bosnienserbiska
parlamentets hemliga förhandlingar under kriget. 
