Åtalen mot Radovan Karadzic och Ratko Mladic

adovan Karadzic och Ratko Mladic är tillsammans med Serbiens tidigare president Slobodan Milosevic de enda ledande personligheterna från de jugoslaviska upplösningskrigen som utanför Jugoslavien har blivit kända av en bredare allmänhet. 

Radovan Karadzic föddes i Montenegro den 19 juni 1945 och flyttade till Sarajevo som tonåring för att läsa medicin. I Sarajevo rörde han sig gärna bland caféintellektuella och gav ut flera amatörmässiga diktsamlingar. På 1980-talet dömdes han till fängelse för ekonomisk kriminalitet. 

Han var psykiatriker på Kosevosjukhuset i Sarajevo när han 1989 oväntat steg fram som ledare för de bosniska serberna. När bosnienserberna 1992 försökte hugga loss mer än halva Bosnien för sin egen "stat" utsågs Karadzic till president i utbrytarstaten "Republika Srpska" (på svenska "Serbiska republiken"). I ett beryktat tal i parlamentet varnade han Bosniens slaviska muslimer för att de skulle dra en katastrof över sig själva om de försökte utropa självständighet från Jugoslavien.

Karadzic gjorde sig känd som en storskrävlande bedragare och slängde ständigt ur sig hisnande propagandalögner om motståndarna. Belägringen av Sarajevo var ett rent försvarskrig av serberna på Romanijaplatån (högslätten nordöst om Sarajevo), den etniska rensningen var frivillig emigration och Bosniens slaviska muslimer hade förklarat "jihad" (heligt krig) mot serberna, påstod Karadzic.

Efter fredsfördraget i Dayton tvingades Karadzic på våren 1996 avgå som president i Republika Srpska. Han levde länge öppet i ett välbevakat hus utanför Pale i bergen ovanför Sarajevo. Nu är han sedan många år på flykt och har troligen gömt sig i östra Bosnien. Sannolikt har han bytt uppehållsort flera gånger varje vecka och hans nätverk av livvakter finansieras med ekonomisk kriminalitet. I februari 2004 tog jakten dock en sensationell vändning när Carla Del Ponte offentligt påstod att Karadzic gömmer sig Serbiens huvudstad i Belgrad, där han och Ratko Mladic båda skyddas av myndigheterna.

atko Mladic föddes i den lilla bergsbyn Kalinovik i östra Bosnien den 12 mars 1943. Han var karriärofficer och överste i den jugoslaviska folkarmén när han 1991 sändes av Slobodan Milosevic till Kroatien för att leda de kroatiska serbernas försök att skapa en egen utbrytarstat, "Republika Srpska Krajina", eller "Serbiska republiken Krajina". Året efter, när kriget bröt ut i Bosnien, befordrades han till generallöjtnant och utsågs till stabschef för den bosnienserbiska armén, Vojska Republika Srpska.

I den bosnienserbiska utbrytarstaten var Ratko Mladic avgudad och beundrad, men i krigsförbrytartribunalens åtal och offentliga vittnesförhör framstår han som en psykopatisk och hatfylld människa, uppfylld av längtan efter blodshämnd mot Bosniens slaviska muslimer. Han begick många taktiska misstag, som det katastrofartade anfallet mot den kroatiska Orasjefickan på våren 1995, där bosnienserberna förlorade tiotals stridsvagnar. Mladic ledde personligen anfallet mot Srebrenica och massmorden på minst 7000 människor efter enklavens fall. När Srebrenica hade fallit efter sex dagars offensiv i mitten av juli 1995 vandrade han bredbent och rusig av segern genom huvudgatan och skrävlade öppet inför tevekamerorna om hämnden mot "turkarna".

Efter kriget avsattes Mladic i november 1996 som stabschef av Radovan Karadzics efterträdare Biljana Plavsic. Han levde länge relativt öppet i Belgrad och iakttogs t.ex. av utländska journalister på en fotbollsmatch år 2000. Nu är han på flykt inom Serbien och har inte setts offentligt på länge. Efter reformerna av armén under 2003 har Mladics situation blivit alltmer desperat. Han skyddas inte längre av arméns kontraspionage (KOS) och hans privata vaktstyrka består troligen bara av en handfull män. Carla Del Ponte, krigsförbrytartribunalens åklagare, driver en hård kampanj för att förmå Serbien att gripa Mladic och under hösten 2003 har ett gripande blivit mer sannolikt.

aradzic och Mladic är båda åtalade för folkmord, brott mot mänskligheten, brott mot krigets lagar och svåra brott mot Genèvekonventionerna. Det fanns ursprungligen två gemensamma åtal mot Karadzic och Mladic. Det första åtalet utfärdades sommaren 1995 och täcker brott som begåtts under hela kriget: i lägren i nordvästra Bosnien, under belägringen av Sarajevo och under den "etniska rensningen" av hundratals städer, tätorter och byar i "Republika Srpska". Där ingår också åtal för att hundratals FN-soldater togs som gisslan av den bosnienserbiska armén i maj 1995. Det andra åtalet gällde enbart massmordet på minst 7000 män efter enklaven Srebrenicas fall i juli 1995 och utfärdades i november samma år, samtidigt som fredsförhandlingarna pågick i Dayton, Ohio. Senare har de två åtalen slagits samman, samtidigt som de separerats till ett åtal var för Karadzic och Mladic.

Här finns länkar till åtal, dokument, större bakgrundsartiklar och artikelsamlingar om åtalen mot Radovan Karadzic och Ratko Mladic. För nyhetsartiklar och reportage, se rubriken Nyheter .

Det reviderade åtalet mot Radovan Karadzic (IT-95-5/18)

Det reviderade åtalet mot Ratko Mladic (IT-95-5/18-I)

De två åtalen mot Radovan Karadzic och Ratko Mladic.

Karadzic: Wanted by Interpol

Interpols efterlysning av Radovan Karadzic.

Mladic: Wanted by Interpol

Interpols efterlysning av Ratko Mladic.

War Criminals in Bosnia's Republika Srpska

Rapport från tankesmedjan International Crisis Group.

Nio dagars förhör

Utskriften från det nio dagar långa s.k. "Regel 61"-förhör som krigsförbrytartribunalen i Haag höll om Karadzic och Mladic 1996. "Regel 61"-förhör kan hållas av tribunalen innan man sänder ut en internationell arresteringsorder, men det är ett bruk som nu har upphört. Motivet till att sluta med de offentliga förhören var att de stal resurser från åklagarna, att de avslöjade bevismaterialet och att de alltför mycket liknade rättegångar med den åtalade frånvarande, vilket inte är tillåtet i tribunalen.

War Tribunal Paints Ugly Picture

Artikel ur New York Times om "Regel 61"-förhöret om Karadzic och Mladic 1996.

The World's Most Wanted Man

Kompletterande webbplats till en dokumentärfilm om Karadzic från amerikanska PBS (vars titel dock är föråldrad efter terrordåden i USA i september 2001). Här finns många grundliga bakgrundsartiklar och intervjuer.

'It's better for them to kill me'

Intervju med Radovan Karadzic ur den holländska tidningen Drentse Courant 1997.

The World of Radovan Karadzic

Artikel om Radovan Karadzic ur U.S. News & World Report.

Bosnians Recall Karadzic, a Neighbour Turned Enemy

Artikel om Radovan Karadzic ur Los Angeles Times.

Profile: Ratko Mladic

Porträtt av Ratko Mladic från brittiska BBC.

A Closed Dark Place

Utförlig och väldokumenterad rapport från Human Rights Watch om serbiska krigsförbrytelser i det område i östra Bosnien där Karadzic gömmer sig.

The Fugitive

Artikel av Maggie O'Kane om jakten på Radovan Karadzic, ur brittiska The Guardian. Kompletterande artikel till dokumentärfilmen "Looking for Karadzic", visad av BBC2 i maj 2002.

Heat is on but trail always goes cold

Artikel av Maggie O'Kane om Karadzic som en flykting från rättvisan, ur brittiska The Guardian.

Tribunal: Radovan Karadzic

Det brittiska nyhetsbrevet Tribunal har samlat sina artiklar om Radovan Karadzic och Ratko Mladic i en särskild "case file".

Radovan Karadzic: "Mitt försvar"

Boken "Mitt försvar" ("Moja odbrana") av spökskrivaren Dejan Lukic är fylld av förvirrade pläderingar för Karadzics oskuld. Hans försök att bortförklara massmorden efter Srebrenicas fall är hårresande. Länken går till en webbplats med utdrag ur boken.

The Committee for the Truth about Radovan Karadzic

Den serbiska Kommittén för sanningen om Radovan Karadzic påstår att den har ett 50-tal aktiva medlemmar, författare, lärare, akademiker och artister. Webbplatsen innehåller inte oväntat ett antal texter som hyllar Karadzic som en fredsälskande och orättvist missförstådd politiker. (Länken är opålitlig, ibland uppe, ibland nere.)

The Hague Against Justice Revisited

Serbiskt försvar för Radovan Karadzic.

Upp

Åter